Påsken är kyrkans största helg.
Påsken är kyrkans största helg. Påskdagen är den kristna kyrkans största dag. Då uppstår Jesus efter att ha dött och begravts på långfredagen. I en del kyrkor inleds firandet med en påskmässa mycket sent på påskafton (liksom midnattsmässan mellan julafton och juldagen). Ordet mässa betyder att det är en nattvardsgudstjänst.
Men oavsett tidpunkten uttrycker påskdagens gudstjänst en stor glädje. Sex ljus, påskliljor och glädjefärgen vitt på textilierna visar att mörkret vänts till ljus och långfredagens lidande till jubel. När texten om Jesu uppståndelse läses tänds ett stort påskljus som en symbol för den uppståndne. Det brinner i varje gudstjänst fram till Kristi himmelsfärds dag. Ibland delas en påsklilja ut till alla i gudstjänsten.
Påskveckan efter påsk
Gudstjänsten på annandag påsk har samma fest- och glädjeprägel som på påskdagen. Det gäller även följande söndagar fram till Kristi himmelsfärds dag. Veckan efter påskdagen kallas för påskveckan.
Kyrkans firande av Jesu lidande, död och uppståndelse har sedan gammalt kombinerats med flera andra traditioner. Påskkäringar, påskris och äggätning är fortfarande vanliga påskseder.
Påskkäringar
De söta små påskkäringar som ofta kommer på skärtorsdagen har ett mörkt ursprung. Det går tillbaka till den folktro på häxor som på 1600-talet ledde till att många kvinnor i Sverige dömdes till döden. Bland annat trodde man att de på skärtorsdagens kväll for till Blåkulla för att fira en häxsabbat med djävulen.
Påskriset minner om Jesu lidande
Påskriset har sin historiska grund i att gissling var ett inslag i tortyren av Jesus. I gamla dagar förekom risning på långfredagen eller påskdagen för att påminna om Jesu lidande. De vuxna slog barnen, barnen de vuxna, husbondefolket tjänarna och tvärtom så att alla i ett hushåll slog varandra. Detta påskris tog vägen över fastlagsris, och i dag är båda dessa ris med sina fjädrar eller pappersblommor en påminnelse om livets återkomst.
Måla och äta ägg
Påsken är den största äggätningshelgen i Sverige. Och seden att måla ägg och äta ägg vid påsk är vanlig i stora delar av Europa. Det främsta skälet till påskäggen är att när den 40 dagar långa fastan tog slut vid påsk fick man äta allt det som man avstått från, bland annat ägg. En annan förklaring är att hönsen i det gamla bondesamhället med ont om foder efter en lång vinter, börjat värpa igen så att det på nytt var gott om ägg. Men eftersom tidpunkten för påsken kan växla en hel månad, kan den förklaringen vara osäkrare.
"Sonja Gunnarsson"