Väskan är packad!
Jag längtade att få komma ner till västkusten. Få leka på stränderna och klipporna på Rossö. Plocka snäckor med mormor och göra snäcktavlor. Fånga krabbor med musslor i snöre med en klädnypa för att sedan ha krabbrace på klippan.
Alla dessa sliskiga maneter som vi kastade på varandra.
Ligga på bryggan och se hur många sjöstjärnor vi kunde hitta. Båtturerna med morfar och mormor då vi fångade plattfisk och makrill.
Alla otaliga timmar i ur och skur på Liseberg med kusinerna.
Jag hade mycket att längta efter. Därför var jag så ivrig att få packa min väska. Jag längtade.
30 år senare packar jag fortfarande väskan i god tid. Då hinner jag fundera vad jag ska ta med, packa om, ta ur, fundera och packa ner igen.
Ja längtan är minst lika stor som när jag var barn om inte ännu större. Ja, jag har packat väskan för vår livs största resa. Resan till föräldraskapet. Resan till det land långt långt borta där våra tre älskade barn befinner sig just nu. De kommer inom kort få föras samman som syskon och få två föräldrar. De kommer få komma till ett konstigt land med en ny kultur och med många olika människor. De kommer bli invandrare i ett land där gränserna är öppna och de flesta av dess invånare välkomnar människor på flykt.
Men även ett land full av förakt, fördomar och smygrasister. Mitt älskade Sverige som jag är stolt över. Inte för landet i sig utan för människorna i det.
Vår längtan är stor men samtidigt är jag livrädd och fundersam över hur vi ska lyckas uppfostra dessa små liv till kloka medborgare i detta land. Vad kommer de få gå igenom? Vad kommer de mötas av i skolan och samhället i stort?
Jag har en positiv inställning och tänker ofta: hur svårt kan de va? Och rycker på axlarna. Hoppar på nya utmaningar både hit och dit. Men detta kommer bli den största och mest allvarsamma utmaningen i vårt liv.
Men vi längtar. Vi längtar som om vi inte gör nåt annat.
Nu har vi barnsäkrat trappen med både grindar och halkskydd. Mysan (katten) gillade det inte. 😂 Det känns skönt att äntligen fått det gjort.
Ha en skön söndag gott folk!
-Stina- 💕👶🏻👧🏻👧🏻💕
Hej! Jag följer den här bloggen regelbundet. Är så spännande att läsa om er resa! Jag och min man väntar förmedlingsbeslut från BV, vi hoppas få adoptera från St Lucy i Taiwan.
Jag har länkat till denna blogg i en fb-grupp för adoptivmammor och blivande adoptivmammor. Hoppas det är okej, annars tar jag bort länken :)
Varma lyckönskningar! / Lina