Lite politik...

Sakine Madon har som rubrik i sin ledare i Expressen den 19 september:
Vänstern är usla förlorare
Sakine gör en fantastisk analys av läget inom vänstern ett år efter att
alliansen gått i regeringsposition.
Gnällspikar skulle man kunna kalla dem också. Monas kommentar efter att
Reinfeldt presenterat regeringsförklaringen: "Var fanns de arbetslösa,
de långtidssjukskrivna?"
Det, Mona, skulle du har frågat Göran för ett år sedan. Göran hade inga
som helst förslag på vad man skulle göra åt de arbetslösas situation och
väldigt lite om de långtidssjukskrivna också för den delen. Alliansen
däremot hade faktiskt idéer om hur man ska få arbetslösa i arbete
igen. Jag tycker också att de har haft flera förslag på hur man ska få
långtidssjukskrivna att på sikt kunna komma igång i arbete, om än i
en annan form av arbete.
Det finns ingen självuppfyllelse med att gå arbetslös. A-kassa borde
vara en tillfällig lösning mellan två jobb. Inte en permanent lösning
för de som inte vill ta ett arbete, bara för att det är tråkigt. Det
är tråkigt och frustrerande när människor inte hittar arbete i en
högkonjunktur. Jag har full förståelse att det är frustrerande att gå
arbetslös och inte hitta arbete, men då ska man också vara beredd att ta
det arbete som erbjuds en. Det ska löna sig att arbeta inte tvärtom. Det
tyckte alliansen att man borde göra något åt. Göran och hans gelikar
hade inga förslag. "Det löser sig nog"-mentaliteten håller inte.

En annan sak som är intressant att notera. När Sverige gick in i en
djup ekonomisk kris under början av 90-talet hade moderatregeringen
suttit ungefär 1 år. Då och fortfarande heter det från
socialdemokratiskt håll att borgarna hade kört svensk ekonomi i botten.

När alliansen under ett år gjort kraftåtgärder för att minska
arbetslösheten heter det att det är på grund av att
socialdemokraterna under lång tid innan haft en långsiktig lösning för
att minska arbetslösheten och att alliansen åtgärder inte hade spelat
någon roll. Det hade löst sig ändå.
Svara mig då, någon insatt socialdemokratisk politiker. Vad berodde den
ekonomiska krisen på 90-talet på? Var det på grund av ett långsiktigt
slarv under 80-talet kanske? Hur skulle borgarna hinna köra svensk
ekonomi i botten på ett år?

Så vad beror det på att arbetslösheten gått ner så kraftigt då under
ett år? Är det bara alliansens förtjänst? Säkert inte. Sverige och
Europa har haft en lång ihållande högkonjunktur. Ändå har jobben
saknats. Jag tror att det arbetsmarknaden behövde var en puff i rätt
riktning av några som faktiskt ville göra något åt situationen.

Tycker jag att Alliansen gör allt rätt? Nej det tycker jag inte. Jag
har till exempel synpunkter på kravet att man som arbetslös måste söka
jobb på orter långt långt bort från sin bostadsort. För den som är ung
och som inte har någon egen familj tycker jag kanske att det skulle vara
rent positivt att få jobb på en annan ort för att pröva på något nytt
och pröva på att bo på en annan ort.
Men i ärlighetens namn, Fredrik Reinfeldt, hur hade du tänkt dig att
familjer som kanske har småbarn ska fixa att ha en av föräldrarna boende
i veckorna på en annan ort?
Föreställ dig den här situationen:
Ett gift eller sammanboende par som har ett eller två barn i åldrarna
2-5 år. En av föräldrarna har fast jobb på ett företag eller
organisation med en hyfsad lön. Den andra föräldern är för tillfället
arbetslös och söker aktivt arbete i den region som det går att pendla
till, säg inom en tiomilsradie. Då kräver arbetsförmedlingen att den
parten ska börja söka jobb som är stationerade kanske 20, 30 eller 40
mil från bostadsorten. Säg då att den sökande får arbete på en sådan ort
efter att blivit tvingad att söka jobb där. Det skulle innebära att den
ena föräldern skulle bli tvungen att veckopendla och den andra föräldern
sköta om hela ruljansen med barnen. Visst det skulle fungera ett tag,
men det är inte en lösning som stärker ett förhållande eller är bra för
barnen. Jag vet att det finns familjer som lever på det viset, men jag
tror inte att någon mår bra av det i längden.
Jag skulle närmast vilja jämföra det med ett par som är skilda och som
har delad vårdnad. Enda skillnaden är att man råkar bo under samma tak
under helgerna... Mina framtida barn ska inte behöva växa upp så i alla
fall, oavsett vad Fredrik säger!

Synpunkter? Go right ahead. Jag är inte politiker och tål därmed kritik... :-)

Kommentera här: